Ansökan gällde från början 12 stycken V90 vindkraftverk på 13 etableringsytor, två av etableringsytorna var inom Axamos kontrollzon så de togs bort tidigt i processen och var aldrig med i tillståndsprocessen eller vid miljöinventeringar. Det blev till slut 10 vindkraftverk då ett verks placering överklagades av en närboende som fick rätt. Från allra första början gällde det 20 verk men det var när Vattenfall var intresserade, de ansåg dock att vindläget var för dåligt.
2011 köpte Eolus Svenska vindbolaget och började projektera för vindkraftverk i Sötterfällan. 2017 såldes projektet, vindkraft Sötterfällan, tillsammans med vindkraft Anneberg för 57,7 miljoner euro.
Eolus:
Hässleholm den 28 augusti 2019
Eolus har färdigställt vindpark Sötterfällan i Jönköpings kommun. Samtliga villkor i det avtal Eolus träffat med KGAL avseende försäljning av vindparken omfattande 36 MW är nu uppfyllda och köparen har tillträtt anläggningen.
Hässleholm den 22 december 2017
-Vi är väldigt glada över att ännu en gång tillkännage ett avtal med KGAL rörande investeringar i svensk vindkraft. Det visar på det ömsesidiga förtroende som skapats genom det avtal som tecknades mellan våra bolag förra året och sätter fokus på de starka erbjudanden Eolus har på den svenska marknaden säger Eolus VD Per Witalisson.
Som en del i affären har Eolus fått förtroendet att leverera tekniska och administrativa tjänster rörande båda vindparkerna för att maximera utfall och produktion från anläggningarna.
Vestas:
Malmø, 29 December 2017
Kontraktet omfattar leverans, installation och driftsättning av vindkraftverken samt ett 20-årigt Active Output Management 5000 (AOM 5000) serviceavtal för Kråktorpet och Nylandsbergen samt ett 15-årigt AOM 5000 serviceavtal för Sötterfällan och Anneberg. Leverans av vindkraftverken beräknas under fjärde kvartalet 2018 för Annebergsprojektet och under andra kvartalet 2019 för Kråktorpet, Nylandsbergen och Sötterfällan.
Pressmeddelande från Eolus 190828
Pressmeddelande från Eolus 171222
Pressmeddelande från Vestas 171229
AOM 5000
Samtliga fastigheter inom en radie om 1400 meter från respektive tänkt /planerad position har erhållit specifik inbjudan.
Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Svenska Vindbolagets hemsida samt fanns tillgängligt vid samrådsmötet.
Samrådet inleddes som ett öppet hus. Ett antal beskrivande planscher hade tagits fram och monterats upp på väggarna.
Ett mindre antal besökare (uppskattningsvis ungefär 3 stycken) hade behov att förmedla sina synpunkter till övriga besökare och eftersökte därmed att församlingen satt ned till en gemensam frågestund. I samband med detta hölls en mer samlad genomgång av projektet.
Det har under en längre tid funnits planer på att utveckla vindkraftprojekt i olika former i det aktuella området. Olika aktörer har varit iblandande i olika faser. En majoritet av de frågeställningar som besökarna förmedlade hänförs till markupplåtelse och ersättningsfördelning. Således frågeställningar som inte är knutna till ansökan om miljötillståndet. Förutom det material som presenterats inom ramen för det öppna huset beskrev SVB de positiva och negativa effekter som vindkraften kan ha och har.
Som tidigare nämnts diskuterades frågor rörande markupplåtelse. Eftersom detta anses irrelevant för miljöprövning utelämnas redovisning av detta.
Fråga 1 ”Vem står bakom projektet?
Svar 1 Svenska Vindbolaget AB
Fråga 2 ”Vi anser att kartan som skickades ut är av för dålig kvalitet.”
Svar 2 ”Det var tråkigt att höra, i det fall det finns frågor har ni uppmanats att höra av er. Samrådsunderlag med karta har enligt inbjudan varit tillgänglig på vår hemsida. Saknar du något material så kontakta mig åter” (RL)
Fråga 3 En person i församlingen eftersökte argument för att Svenska Vindbolaget skall få tillstånd att uppföra vindkraftverk vid Sötterfällan. Han uttryckte oro för att vindkraftverken blir en rest i landskapet och att markägarnas barnbarn kan komma att behöva bekosta nedmontering.
Svar 3 RL och EJ berättade att nedmontering kommer säkerställas inom ramen för tillståndsansökan avseende t.ex. bankgaranti och fondering. Vidare redogjordes för att förekomna arrendeavtal är utformade på sådant sätt att arrendatorn åtar sig att återställa markområde till ursprunglig användning.
Fråga 4 ”Vattenfall pratade om vindfångstområde/vindupptagningsområde, hur definierar ni detta?”
Svar 4 ”Vi arbetar inte med den termen. I det fall du hänför frågan till fördelning av arrende så har vi en speciell upplåtelsemodell i avtal med aktuella markägare. Modellen förordas dessutom av LRF”.
Fråga 5 ”Ni säger att de exakta positionerna för vindkraftverken inte är spikade, hur kan ni då söka tillstånd hos alla möjliga myndigheter?”
Svar 5 ”Vi kommer bara söka tillstånd enligt Miljöbalken och det är i huvudsak Lst som hanterar ansökan. Vår ansökan och tillhörande MKB utformas på sådant sätt att viss placeringsfrihet erhålls. Det är lämpligt att ha viss rörlighet kopplat till markförutsättningar samt teknikval avseende typ av vindkraftverk”. (RL)
Fråga 6 ”Vi tror fastighetsvärdena kommer att sjunka.”
Svar 6 ”Vi finner det något ogrundat. Det är svårt att beräkna hus fastighetspriserna påverkas. Både ökning och minskning av värdena har bedömts förekomma. SVB har inte identifierat något specifikt i det här området som vi bedömer utgöra grund för reducerade fastighetspriser kopplade till vindkraften” (RL)
Fråga 7 ”Vi har valt att bo på landet, om det nu blir problem med buller, vad kommer hända?
Svar 7 ”Den som ansöker tar fullt ansvar för att det som anges i ansökan uppfylls, i det här fallet 40 dB(A) vid bostäder.” (RL)
Fråga 8 Ljudmätningar i området har utförts och de visar på 30-33 dB, om vi tillför 40 dB till detta tysta område, vad händer då?
Svar 8 ”Ljud från vindkraften får inte överskrida 40 dB(A). Jag kan tyvärr inte uttala mig om dessa ljudmätningar eftersom vi inte fått eller tagit del av dessa. I övrigt kan konstateras att sågverket i Bet bidrar med en hel del oljud – så ett fullständigt tyst område är det inte tal om” (RL)
Fråga 9 ”Hur blir det med jakten?”
Svar 9 ”Vindkraften kommer inte innebära några restriktioner bortsett från att man givetvis inte får skjuta på vindkraftverken. Jaktlagen får nyttja vägar och kranplatser.” (RL)
Fråga 10 ”Jag har hört att det blir iskast och att ni måste spärra av området.”
Svar 10 ”Iskast kan vid ovanliga fall förekomma, dock är risken mycket liten. Vi kommer inte utföra avspärrningar hänfört till säkerhetsproblem.” (RL)
Fråga 11 ”Det blir ju rörliga skuggor också… ”
Svar 11 ”Ja det stämmer. Tiden för skuggning beror bland annat på läge, typ av vindkraftverk och tid på året. Vi åtar oss inom ramen för tillståndet att tillse att riktvärdena inte överskrids.” (RL)
Fråga 12 ”Var skall ni elnätsansluta?”
Svar 12 Det kommer sannolikt ske till Vattenfalls förbipasserande 40 kv alternativt 130 kV nät.
Fråga 13 ”Har ni fler projekt?”
Svar 13 ”Ja, 50-60 stycken. (RL)
Fråga14 ”Det har varit hemlighetsmakeri?”
Svar 14 ”Det är tråkigt att du tycker det, vi försöker vara så öppna som möjligt. Du förstår säkert att det initialt kräver viss diskretion eftersom en konkurrenssituation mellan olika projektörer kring markupplåtelsen råder” (RL).
Fråga 15 ”Vi vill att ni flyttar fram remisstiden från 22e juli till 31e juli, lova det!”
Svar 15 ”Tyvärr, förutsättningarna skall vara samma för alla och remisstiden före och efter samråd är fullt tillräcklig enligt vår mening.”
Fråga 16 ”Hur kan ni lägga ett samråd på semestern?”
Svar 16 ”Vi konkurrerar om folks tid. För närvarande har många inte konkurrens av arbetstid. Att döma av deltagandegraden anser vi tidpunkten lämplig.” (RL)
(RL), Rickard Larsson, jobbar inte längre på Svenska Vindbolaget AB /Eolus. Han har numera ett företag, Copper Plate Industries, tillsammans med sin sambo och ett bolag som heter IOWN Energy med Hans-Christian Schulze som också har en bakgrund från SVB. IOWN Energy skriver på sin sida att deras bakgrund börjar 2008. Bolagen har sin verksamhet inom vindkraftssektorn.
Det har inte funnits någon verklig dialog, utan endast två informationsträffar som har kallats för samrådsmöten. Vindkraftsbolaget var inte intresserad av synpunkter från de närboende som bolaget inte hade skrivit kontrakt med för vindkraftverk.
De ifrågasätter om bolaget vid ljudberäkningarna har tagit hänsyn till att den övervägande delen av skogen mellan dem och vindkraftverken i princip är avverkningsklar. Så vitt de förstår fungerar skog som ett slags ljuddämpare vilket skulle innebära att ljudkraften ökar när skogen om några år har avverkats. Då kommer de beräknade ljudgränserna att överskridas.
(Skogen ifråga avverkades året efter att parken driftsattes.)
De har valt att bo i en naturnära miljö på pendlingsavstånd till flera tätorter. Till stora kostnader har de valt att bo i en nästintill bullerfri miljö, med goda ridvägar och ett rikt friluftsliv. Bakgrundsljud från vägar och annat buller får anses nästan obefintligt. Detta har för dem varit ett högst aktivt val. Ljudgränsen bör prövas i förhållande till omgivningens ljud och miljön i övrigt. Att det i deras fall i princip inte finns några andra störande ljud bör ha betydelse för hur stark ljudkraft av den pulserande, svischande karaktär som ett vindkraftverk har, som man kan tillåta få påverka dem. Konsekvenserna av etableringen av vindparken blir orimliga. Värdet av deras fastighet är helt kopplat till utevistelse och möjlighet att hålla och träna hästar. Enligt Naturvårdsverkets publikation kommer var femte köpare och/eller besökare att bli störda av ljudet från vindkraftverken. Det kommer också att bli förbjudet att bygga fler boendedelar på gården eftersom ljudet blir för starkt för att tillåta det. Vindkraftsetableringen begränsar deras eller framtida köpares möjligheter att expandera hästverksamheten, vilket får direkta ekonomiska konsekvenser.
–
Information och hantering beträffande ”Vindkraft Sötterfällan” har varit oerhört dålig från första början.
Värdet på fastigheter som ligger i närområdet för etablering av vindkraft kommer med stor sannolikhet att försämras eftersom många köpare som söker sig till landsbygden önskar en ostörd och avkopplande miljö. Landsbygden måste få leva vidare utan allt för negativ påverkan på tillvaron. De motsätter sig starkt att Svenska Vindbolaget AB/Eolus Vind AB i vinstintresse tänjer på gränserna för det som är acceptabelt för dem som närboende.
Konsultfirman Ecocom skriver under rubriken ”Hållbar exploatering” följande. ”Risken för habitatförstöring får bedömas som begränsad då planteringsområdet till största delen består av homogena skogsplanteringar och nyligen avverkade ytor. Detta innebär att relativt få värdefulla fågelhabitat kommer att påverkas negativt vid en vindkraftsetablering.” Den enda fastighet som detta kanske kan stämma in på är Nackebo 5: 1. På övriga fastigheter finns det mycket både äldre och medelålders bestånd. I området Svarte göl (höga naturvärden) finns det vidare en stor variationsrikedom – höjdsträckningar, öppna våtmarker, myrar samt i norr källflöde. Vid bildandet av Dumme mosse naturreservat 1998 avstod många fastighetsägare stora markområden. En vindkraftsetablering verkar i negativ riktning och saboterar delvis det som tidigare har skapats. Vi måste alla ta ansvar för att placeringen av en vindkraftspark blir hållbar idag och för framtiden med stort hänsynstagande till natur, djur och människor.
Rolf Svensson har varit bosatt i området sedan 1975 och har i sitt arbete, som tecknare och illustratör i tidningar och böcker om jakt och natur, gjort dagliga exkursioner vid Dumme mosse och dess omgivningar. Under de 40 åren har han vaije höst och vinter noterat kungsörn, med en ökning från 1990. Han har i sina dagböcker sammanlagt noterat över hundra kungsörnsobservationer i det aktuella området. Tre havsörnar och ett flertal fjällvråkar finns också noterat. Under sommaren 2015 har Rolf Svensson iakttagit överflygning av två kungsörnar och en havsörn. Jönköpings fågelklubb nämner att vintertid ses både kungsörn och havsörn när de spanar ut över mossen från höjderna vid Olsbo.
(En kungsörn har slagits till döds av ett vindkraftverk, något som Eolus anser kan bero på slaktavfall lämnat av jägare)
Det finns ett märkligt samband mellan smålommens försvinnande från Svarte göl som häckfågel och undersökningar för vindkraftsprojekteringar som bö1jade 2006- 2007. Smålommen är mycket störningskänslig vid häckningsplatsen. 2013-2014 har flygande smålom setts åtta gånger mot Svarte göl. I maj 2014 kom två smålommar lågt flygande över Bergavägen mot Svartegöl. En vindkraftpark i närheten av Svarte göl kommer säkerligen att sabotera en återetablering av smålom.
Runt Svarte göl hörs ofta sparvugglans visslingar under våren och på hösten hörs det typiska höstlätet. De senaste två somrarna har nattskärrans spinnande läte återigen hörts i det närliggande området. Utmed den stora kraftledningen som går genom markerna nedanför området har flera tjädrar påträffats som flugit in i ledningarna. Även en sjöorre hittades för några år sedan. Går man in i terrängen stöter man ofta upp tjäder. Området väster om Dumme mosse fram till Stråken vid Bottnaryd får nog ses som den bästa tjäderbiotopen i Jönköpings kommun och därmed också den säkraste förekomsten av tjäder.
Att ett vildmarksområde som Dumme mosse, utpekat i Natura 2000 enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet, finns så nära en tätort av Jönköpings storlek är unikt. Det är dessutom lätt att komma dit och uppleva mossen med alla förgreningar av våtmarker som sträcker sig vida omkring i området. Enligt de utredningar som gjorts klassas Svarte göl med kringliggande våtmark som värdefull och får inte beröras vid en etablering av vindkraften. Efter en etablering av vindkraftsanläggningen blir Svarte göl för alltid en förlorad häckningsplats för smålom. Den unika vildmarksstämningen runt Dumme mosse försvinner vid åsynen av höga vindkraftverk i väster.